NEA

Åh vad jag var lycklig idag. Så fort jag fick pussas på honom behövde jag inte låtsas längre. Det kändes som på nytt, som en ny start, som om hoppet fanns kvar. Kände mig alldeles euforisk i hans famn, en känsla jag inte känt på länge. Vi har myst och busat och jag har fått stanna upp och se på honom flera gånger, för att förstå att han faktiskt är min. Vi sov lite ihop, och kollade film.

Jag är så jävla otroligt kär i honom. (och jag börjar förstå hur väldigt kär han är i mig)
och oavsett om allt annat är åt helvete är han min och jag hans och vi har varandra. Plötsligt känns inte det inte lika svårt.